Innan vi sätter punkt för året ska jag ta mig an Cyberpunk 2077. Det kom i posten i går, men en 50 gb stor patch satte stopp för alla tankar på att hinna spela. Så det fick bli mer Call of the Sea i stället och Cyberpunk för hela slanten i helgen.
Sanningen är att jag knappt vet vad jag har att vänta mig. Jag har medvetet avstått från att följa alla nyhetsuppdateringar så att jag ska kunna kliva in i med ett någorlunda öppet sinne.
Jag misstänker att spelet inte riktigt är för mig, men precis som i fallet Red Dead Redemption 2 är jag för nyfiken för att inte testa det ändå. Open world-titlar är vanligtvis inte min melodi, men The Witcher III var den förra generationens bästa spel (även om jag kanske aldrig kommer klara ut det helt) och att Cyberpunk 2077 verkar ha en hanterbar huvudberättelse (cirka 20 timmar, sägs det) är lite lovande.
Mindre lovande är att spelt verkar flyta riktigt dåligt till de gamla konsolerna. Jag kommer spela på Xbox One X, och varningar är utfärdade. Jag hoppas åtminstone att spelet inte kraschar.
RDR2 är mycket bättre, men Cyberpunk är också bra. Det ar väl det, RDR 2 hade pers inblandade i spelet, medans cyberpunk hade runt 500 pers som jobbade med det. RDR2 ar mycket mer finslipat, större och har mycket mer små detaljer. Jag har fortfarande inte orkat med att spela igenom RDR2, inte för att det inte fanns delar i det som är fantastiska. Men för att kontrollen i det kändes oresponsiv. Allt man gjorde kändes trögt för mig.