Häromdagen offentliggjordes det att Microsoft ska banta sin personalstyrka med 10 000 personer. Det låter ohyggligt mycket, men för ett företag med över 220 000 anställda är det om än kännbart ändå inte hela världen. Särskilt som bolaget vuxit väldigt mycket bara de senaste åren.
Det blev snart klart att även Xbox kommer påverkas av dessa neddragningar/effektiviseringar. Folk kommer förlora jobbet, helt enkelt, och det är aldrig något att applådera. Däremot kan det i vissa fall leda till något positivt. Mer om det strax.
2022 var ett minst sagt mediokert år på Xbox. Mycket tyder på att Xbox Series X/S, precis som under 2021, fick stryk av PS5 med förhållande 2:1. Inte ett enda exklusivt storspel lanserades, och Xbox var således påtagligt frånvarande när The Game Awards prisade årets spel och prestationer i december.
2023 lovade att bli ett betydligt bättre år. Men de signaler vi får från många spel under utveckling, i de fall vi får veta något alls, är nästan uteslutande negativa. Perfect Dark sägs ha åkt in i ”en vägbula eller två” och ligger ungefär ett år efter nästa Tomb Raider, enligt Crystal Dynamics-insidern ”Miller”.
Starfield skulle ha lanserats i fjol men sköts fram till våren 2023. Nu tror de flesta på ytterligare förseningar. Om Starfield inte släpps i år skulle det vara ett rejält fiasko för Xbox.
Jag gillar Phil Spencer. Men mitt problem med honom och Xbox för närvarande är att de kört den där ”nästa år!”-retoriken ända sedan, ja, 2015? Väldigt länge i alla fall. Ända sedan Microsoft öppnade plånboken och började köpa upp spelstudior har vi lovats guld och gröna skogar men uppmanats att ha tålamod. Spel tar ju tid att utveckla. Jo, det har vi förstått. Och vi har väntat. Och väntat.
Problemet under Xbox One-eran var inte att det inte släpptes några exklusiva spel. Det gjorde det (även om de var för få). Problemet var att de allra flesta inte höll måttet. Halo 5 var bra, men hanteringen av Master Chief var ett rejält huvudbry. ReCore var lovande men blev till slut inte mer än mediokert. Sunset Overdrive har jag aldrig kommit överens med trots flera försök. Och så vidare.
Den nya generationen skulle ju råda bot på detta. Spelen skulle bli fler och kvaliteten högre. Långt innan Xbox Series X utannonserades hade Microsoft börjat köpa upp studior. Uppköpet av Ninja Theory, InXile, Undead Labs, Playground och Compulsion Games tillsammans med bildandet av hela nya studion The Initiative avslöjades på E3 2018. Under stort jubel.
Det är snart fem år sedan. Inte ett enda spel har sett dagens ljus än. Inte ett releasedatum har vi fått. Vi vet inte ens vilket år nästa spel ska släppas från de studior som Microsoft startade eller köpte upp då. Compulsion har inte ens avslöjat ett arbetsnamn på sitt spel.
Det verkade så lovande där i juni 2018. Sedan dess har Microsoft som bekant köpt upp Bethesda, en jätteaffär som endast kommer få smisk om Activision-dealen går igenom. Men spelen? De dröjer. Och dröjer. Rare har inte gjort något helt nytt sedan Sea of Thieves släpptes 2018, och deras utannonserade Everwild uppges vara en enda röra.
Samtidigt som vi väntar på nya spel förvägras vi också DLC till existerande titlar. Halo Infinite verkar inte få något kampanj-DLC (det sägs att det aldrig nådde längre än diskussionsstadiet), och det ryktas att 343 Industries blir av med rätten att utveckla nästa Halo efter att Halo Infinite inte nådde några som helst mål. Det är nog lika bra, för något är på tok med den studion.
Jag har inte varit ett dugg orolig tidigare. Men den sammantagna bilden just nu är faktiskt lite oroväckande. Spelen kommer inte och signalerna är inte positiva. Microsoft verkar inte hantera sina nyuppköpta studior särskilt bra. Kanske inte sina äldre studior heller. När prestigeuppdraget att ansvara för Halo inte alls lyckas under ledningen av 343 Industries är något väldigt fel. Det är lite som om Nintendo skulle misslyckas med sitt nya Super Mario. Det får bara inte hända. Att äga många spelstudior betyder ingenting om man inte kan leda.
Vi måste komma ihåg en sak här. Nintendo är ett gammalt leksaksföretag som nu enbart livnär sig på att släppa spelkonsoler och spel. Hos Sony har PlayStation efter en rad omstruktureringar i bolaget blivit den viktigaste divisionen och inkomstkällan. För Microsoft, däremot, är spel endast en liten försumbar del av företaget. Det är inte deras huvudsakliga inkomstkälla, långt därifrån, och om Xbox såldes av skulle det knappt påverka aktiekursen en regnig tisdagseftermiddag.
Det som skulle tala emot att Xbox säljs är förstås alla uppköp de senaste åren, toppat av Microsofts uttalade vilja att köpa Activision m.fl. till en bisarr summa av 69 miljarder dollar. Men trots att detta borde skänka en aura av framtidstro kan jag inte låta bli att känna en viss oro. Och besvikelse.
Under 2023 måste Xbox leverera. Det är nu eller aldrig.