Hur bra kan ett spel om en pojke som springer omkring och öppnar dörrar genom att skrika ”ha!” egentligen vara? Inte alls dåligt, blir mitt svar. Tequila Works stilistiska pusseläventyr Rime lånar friskt från andra spel men lyckas i slutändan vara något eget.
När Rime först visades upp som en PS4-titel såg det ut som en spirituell uppföljare till Ico. Utveklingen kantades emellertid av problem, och plötsligt var Sony ute ur leken och Rime ett multiformatsspel. Att det över huvud taget släpptes och dessutom i färdig form var närmast en överraskning.
Rime plockar inspiration från såväl Ico som Journey och Shadow of the Colossus (som för övrigt släpps i en mästerligt remastrad version till PS4 nu). Rent estetiskt påminner det en hel del om pusselspelet The Witness.
En namnlös pojke vaknar upp på en strand. Framför sig har han en gåtfull värld av klippor och märkliga formationer. Vägen framåt är oftast ganska självklar, men pusslen för att ta sig vidare kan ibland kräva viss tankeverksamhet (även om det aldrig blir så avancerat som i The Witness).
Tyvärr blir det hela rätt enahanda efter ett tag. Miljöerna är vackra, musiken gör sitt bästa för att framkalla känslor, kontrollen är inte supervass men räcker gott och väl för de rörelser som pojken behöver företa sig. Och ändå känns det inte som en homerun. Något saknas, och det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är. Kanske kan det beskrivas som ”djup”.
Jag uppskattar tempot och den grafiska stilen i Rime men önskar att världen hade haft lite mer liv.
Rime är en trevlig bekantskap likafullt, men det kanske inte riktigt är värt 350 kr. Spelet ingår dock i Xbox Game Pass, så alla med tillgång till Microsofts speltjänst kan spela det utan extra kostnad.
”Ha!” Sällan har ett kort ord öppnat så många dörrar i ett spel.