Den 19 november 2007 släpptes det första spelet i en av de mest genredefinierande äventyrsserierna i den tredimensionella eran.
Uncharted: Drake’s Fortune visade inte bara vad den då nya PlayStation 3 gick för utan bröt också lite ny mark. Naughty Dog har berättat att utvecklingen var rena helvetet. Det tog runt ett år bara att förstå sig på Cell-processorn i PS3.
I dag känns det första Uncharted väldigt daterat på många sätt. Men det var där allt började, och redan i Uncharted 2: Among Thieves hade Naughty Dog förfinat konceptet så pass att de producerat ett magnifikt mästerverk.
I mångas ögon, även mina, är Uncharted 2 fortfarande höjdpunkten i serien. Uncharted 3: Drake’s Deception är nästan lika bra med nästan lika hisnande scener. Men inte riktigt. Och när Uncharted väl tog steget över till PlayStation 4 var konceptet uttjatat.
Med Uncharted 4: A Thief’s End visade visserligen Naughty Dog att de blivit spelbranschens kanske mest kompetenta berättare (för att inte tala om förmågan att kräma allt ur hårdvaran de jobbar med). Men spelkonceptet kändes gjort. Vi hade kort sagt redan sett allt.
Den senaste spinoffen, Uncharted: The Lost Legacy, bidrar inte heller med något nytt, men är ändå ett trevligt spel som känns lite fräscht eftersom Nathan Drake inte är med. Och vill man spela Uncharted bärbart finns The Golden Abyss till PS Vita, som dock är det svagaste spelen av dem alla.
Jag lät mig själv bländas av ytan i Uncharted 4. Så här i efterhand förtjänade spelet inte ett så högt betyg som jag satte våren 2016.
Något av det mest prisvärda som går att köpa för pengar är The Nathan Drake Collection till PS4 med de tre första Uncharted-spelen i något uppfräschad form. I synnerhet det första spelet har åldrats, men är fortfarande roligt att spela. Och höjdpunkten Uncharted 2 är än i dag rysligt underhållande och imponerande.
Sony har satt ihop en trailer för att fira tioårsjubiléet. Uncharted-spelen har gett många av oss väldigt många fina minnen.