Välj en sida
Vilken är den bästa serien om andra världskriget? Många skulle svara en amerikansk serie på den frågan. Förmodligen Band of Brothers. Men jag är mer benägen att svara tyska Unsere Mütter, unsere Väter (Krigets unga hjärtan, sänd i SVT). Sablar, vilken kvalitetsserie. Från början till slut. 

I tre 90 minuter långa avsnitt har vi följt fem tyska vänners olika öden under andra världskrigets sista fyra år. Sommaren 1941 kommer de överens om att träffas i Berlin igen när kriget är slut, vilket de tror är om några månader.

Så blir det förstås inte. Bröderna Wilhelm och Friedhelm skickas till köttkvarnen på östfronten, där båda (som om kriget i sig inte vore nog) dras in i övergrepp och vedergällningsattacker på civila. Charly blir sjuksyster. Viktor, som är jude, skickas på ett tåg mot sin död men lyckas fly och ansluta sig till polska partisaner. Greta försöker mitt under krigets gång göra karriär som sångerska men kommer allt eftersom att ställas inför krigets verklighet.

Serien lyckas fånga in många olika aspekter av kriget i öster på ett imponerande sätt. Livet som soldat. Vanliga tyska soldaters inblandning i mord på civila. Partisankriget. Den ständigt närvarande antisemitismen, även bland partisaner och vanliga polacker. Framför alllt gillar jag att det inte finns några tydliga skurkar och hjältar i serien. Alla är människor som hamnar i extraordinära situationer.

Alla fem karaktärer utvecklas, men den viktigaste förvandlingen genomgår Friedhelm (fantastiskt gestaltad av Tom Schilling) som går från motvillig och oengagerad soldat till dekorerad cyniker som inser att han förmodligen kommer att dö förr eller senare och att ingenting längre spelar någon roll.

Jag, som har läst mycket om kriget på östfronten och soldaternas upplevelser av det, slås av seriens närmast dokumentära anslag. Ett antal scener förklarar det vi sällan får se på film, nämligen soldatens svårighet att anpassa sig till det normala livet bortom fronten. När Friedhelm väljer att avbryta sin permission och återvända till kriget gör han det inte för att han älskar att strida utan för att det är bland andra soldater, i stridens hetta, han känner sig hemma.

Jag upplever att Unsere Mütter, unsere Väter vill problematisera den tyske soldatens roll under kriget (det hävdades länge att den reguljära tyska armén Wehrmacht, till skillnad från SS, inte deltog i några förbrytelser) och förmedla att vem som helst kan bli en förbrytare under vissa bestämda omständigheter. Det fanns inga obefläckande kämpar på östfronten.

Till skillnad från mycket som produceras i Hollywood är denna tyska serie osminkad och osentimental.

Det förefaller som om Tyskland förblir bäst på att producera film om andra världskriget och Hitlereran. Efter Unsere Mütter, unsere Väter har ribban höjts ytterligare några snäpp (att blanda in dokumentärt material i berättelsen tillförde däremot ingenting).

Serien kommer säkert till Sverige framöver, men finns redan nu att köpa hos tyska Amazon.

Bildsköne Tom Schilling.
(Visited 24 times, 1 visits today)