Det är inte som det en gång var. När en ny konsol släpptes innebar det ett sjumilakliv framåt. Jag kan tydligt minnas hur min gamla konsol nästan över en natt kändes gammal. Så snart jag hade spelat på den nya konsolen och sett den grafiska kapaciteten med egna ögon, bleknade den gamla tekniken väldigt snabbt.
Särskilt tydligt blev detta när Dreamcast och Xbox släpptes. Att spela Sonic Adventure och Halo var en upplevelse som ingen annan. Allt annat kändes gammalt och passé. Många hade samma upplevelse med Super Mario 64.
Så fungerar det inte längre. Det var länge sedan ett lanseringsspel imponerade på mig, och de tekniska kliven har blivit alltmer subtila för varje ny generation. Jag skulle nästan vilja påstå att jag inte har fått den där ”nextgen-känslan” sedan PlayStation 4. Spel som Uncharted 4, The Order: 1886, Detroit: Become Human och The Last of Us Part II var otroligt imponerande rent tekniskt och står sig än i dag. Detta visar inte minst Naughty Dogs remaster av The Last of Us Part II till PS5, som är en marginell uppgradering.
Denna upplevelse bekräftas nu av Kojima Productions chief technical officer Akio Sakamoto som i en intervju i senaste numret av spelbibeln Edge förklarar att han inte ser så stor skillnad på PS4 och PS5:
”The most obvious improvement from a technological point of view is the reduction in loading times, but to be honest, the difference between the two hardware systems isn’t so great. It’s more a case that on PS5 there are more efficient ways of arriving at similar goals.”
Nedkortade laddningstider, ja. Det är en märkbar skillnad, och en uppskattad sådan. Precis som funktionen Quick Resume på Xbox. Men när jag spelar på min PS5 eller Xbox Series X skulle jag kunna byta till min gamla PS4 eller Xbox One X utan att märka någon skillnad på skärmen. Det är i stort sett samma spel vi talar om.
Lägg därtill att indiescenen har vuxit något enormt. Detta är ofta simplare spel som skulle lika gärna kunna fungera på en PS3.
Spelar då detta någon som helst roll? Det är väl bra spel vi vill ha, inte bara grafiska mästerverk? Ja, såklart. Men en del av mig kan sakna den där känslan som en helt ny konsol med imponerande lanseringsspel brukade ge. Det var speciellt att få sätta tänderna i helt ny hårdvara, imponeras av de grafiska effekterna, känna att spelmediet hade tagit ännu ett kliv framåt. Det saknar jag.
I och med att spelen är (var) nära inpå väldigt realistiska till förra generationen, som Red Dead Redemption 2 och The Last of Us 2 (som fortfarande är det snyggaste hitintills i gameplay och grafik), så blir ju det grafiska klivet allt mer marginellt.
Först nu 6 år senare och framåt – med GTA VI, The Witcher 4, nya Fable, m.fl, in på nuvarande generation – ser man spel som inte hade kunnat göras till förra.
Det är ändå lite anmärkningsvärt.
Kanske spelen till PS6 och nästa Xbox blir de som blåser av oss stolen i fotorealism?
Istället för den nuvarande som är en halv generation framåt med snabbare laddningstider..
Jag tror inte riktigt vi kommer få se de där stora kliven igen. Vem vet vad AI kan åstadkomma om tio år, men precis som med tekniken i våra mobiler handlar det om små förbättringar i konsolerna nu. Det kommer förmodligen också gälla PS6. Lite tråkigt är det förstås eftersom vi vande oss vid gigantiska steg vid varje generationsskifte förr.
Ja fast ju verkligare spel ser ut de senaste 2 generationerna, desto mindre blir skillnaderna ju närmare verkligheten det är.
Då är inte lika lätt med de stora stegen som förr.
En skillnad med denna generationen är klarheten i avstånd och massivt storslagna ting som tornar upp och att saker inte poppar fram ju närmre man kommer.
Det tänkte jag särskilt på i Final Fantasy Rebirth
Och jäklar i det att spelet laddar upp på nolltid precis där man avslutade.
Det är redigt najs.