Phil Spencer, en av spelbranschens mest namnkunniga och framträdande personer, har lämnat Xbox. Asha Sharma tar över, och vilken väg Microsoft kommer ta sin gamingdivision nu vet ingen.
Först en tillbakablick. Phil Spencer ledde Xbox i 12 år, mot slutet knuffades han upp och blev chef över hela Microsoft Gaming. Det betydde att han också blev mindre tillgänglig för media. Under denna tid växte Xbox på ett anmärkningsvärt sätt. Inte i antalet användare, tvärtom har den nuvarande konsolgenerationen varit ännu ett steg bakåt vad gäller sålda enheter och nya kunder.
Men internt började Xbox växa på allvar när Spencer på E3-mässan 2018 avslöjade att de köpt på sig fyra nya studior och bildat en helt ny. Där och då tryckte Spencer på att dessa fem studior skulle få resurserna och den kreativa friheten att ta risker och göra det de gör allra bäst.
Från scenen den sommaren skröt han om att de visade upp 50 spel varav 18 exklusiva. Där och då såg det onekligen positivt ut. Äntligen, efter flera år av besvikelser under Xbox One-eran, kunde Xbox-fansen blicka framåt mot framtida exklusiva storspel. Sådant som både Nintendo och PlayStation hade men som Xbox hade tappat. Det räckte inte med Halo, Forza och Gears längre, verkade Microsoft ha förstått.
Sedan hände… ingenting. Spelen dröjde. Spencer avslöjade Xbox Series X på Game Awards 2019 tillsammans med uppköpta Ninja Theorys Hellblade II. Det såg hoppfullt ut. Men redan innan den nya konsolen lanserades var det dags för nästa stora uppköp: ZeniMax. Här ingick hela Bethesda, vilket innebar att spelserier som Wolfenstein, Fallout, Doom och The Elder Scrolls nu fanns hos det gröna laget. Affären tog bara några månader att avsluta, men frågor om vilka spel som skulle bli Xbox-exklusiva hade redan börjat ställas. Inte alla, väl…?

Symptomatiskt nog släpptes Xbox Series X/S utan ett enda betydelsefullt exklusivt spel (Falconeer får ursäkta). Halo Infinite (vars kampanj jag gillade) blev i det stora hela en kostsam missräkning när det med ett års försening släpptes utan en välfungerande onlinedel.
Redan här började det gå utför för Xbox. Efter 2022 skulle försäljningen av Xbox-konsoler aldrig återhämta sig. Varumärket tog stryk, och samtidigt svepte Nintendo Switch över världen som en virvelvind och PlayStation 5 sålde stabilt förutom i Japan.
Plötsligt fanns mängder av spelutvecklare under Xbox-paraplyet, men väldigt få levererade någonting. På papperet hade Spencer sett till att det fanns studior som kunde utveckla exklusiva titlar. Men från utsidan liknade det ett virrvarr av talangfulla utvecklare som inte kom till sin rätt under en dålig ledning.
I stället för att räta upp ett skepp med slagsida valde Xbox att gå vidare med ännu fler uppköp. Tydligen var Sarah Bond väldigt inblandad när uppköpet av Activision Blizzard King skulle genomföras. Spencer också, förstås. Affären, som var nästan tio gånger större än ZeniMax, drog ut på tiden. Den brittiska konkurrensmyndigheten lade hinder i vägen, och det som Microsoft förmodligen hade räknat med skulle ta som mest ett halvår tog närmare två år innan allt var klart.

Under denna tid hade Microsoft tvingats till en rad eftergifter – som att lova Call of Duty på andra plattformar i tio år framåt. I praktiken blev köpet av ABK slutet för Xbox som en plattform som konkurrerade med exklusiva spel. Sarah Bond drev igenom en illa omtyckt kampanj som förklarade att ”allt är en Xbox”. Play anywhere-filosofin slog igenom på allra värsta sätt.
Det är många saker jag tänker på när jag ser blickar bakåt på Spencers tid som ledare för Xbox. Oaktat alla misstag verkar han ha varit en genuint trevlig och omtyckt ledare, och det är verkligen ingen självklarhet. Tidigare Xbox-medarbetaren Laura Fryer är bara en av många som bekräftar den bilden. Spencer räddade förmodligen Xbox från undergång när han tog över en stor röra 2014. Satya Nadella uppges nämligen ha varit redo att släcka lyset för hela verksamheten.
Game Pass, ”Netflix för spel”, var en spännande utveckling. Men med facit i hand kom denna affärsmodell där alla förstapartsspel, som ju bara blev fler i takt med uppköpen, ingick dag ett att skada spelförsäljningen allvarligt. När antalet prenumeranter planade ut runt 25 miljoner och tillväxten på PC-sidan inte tog fart, stod Xbox plötsligt i en situation där spelen inte sålde, intäkterna från Game Pass inte kompenserade för bortfallet och konsolerna tappade för varje kvartal. Det blev en giftig cocktail, och enda vägen ut var att satsa på spel till andra format.
I slutändan är Spencers eftermäle väldigt kluvet, ömsom vin och ömsom vatten. Jag kommer sakna hans tillgänglighet för spelmedia och fans, något jag inte tror att vi kommer få se igen från en ledare på hans nivå. Samtidigt är det oundvikligt att påpeka att Xbox under hans ledning har misslyckats med att styra och vägleda många av sina utvecklare till ett framgångsrikt resultat. Det har redan resulterat i nedläggningar inte bara av spel utan hela studior. Att The Initiative, som bildades 2018 under stort jubel, lades ned innan den ens färdigställt sitt första spel är ett talande fiasko.
Kvantitet är inte en kvalitet i sig – varje studio måste leverera ett färdigt resultat som håller högsta klass. Det har Xbox inte lyckats med i alltför många fall. Kanske borde huvuden som Matt Bootys med flera ha rullat för länge sedan. Nu blir han i stället kvar med ett förstärkt förtroende.
Ironiskt nog började spelen komma i någorlunda stadig takt från och med 2024. Men det var för sent för att rädda Xbox som en konkurrerande plattform.

Denna gick dock fans helt förbi.