Välj en sida

I början av året beslutade jag mig för att låta 2021, som förväntades bli de försenade spelens år, bli ett backloggens år. Under årens lopp, framför allt de senaste två, tre åren, hade jag köpt på mig många spel som jag inte gett mig själv tid att spela. Många låg orörda, andra halvklara.

Jag satte ett måttligt mål som ändå kändes ganska gediget givet min familjesituation med två små barn: ett avklarat spel i månaden och inte fler köpta spel än det antal jag klarade ut ur backloggen. Inspirationen kom från FZ-forumets årliga backloggtråd, där användarna pushar varandra att ta itu med den växande backloggen av spel som aldrig blir färdigspelade.

Tack vare detta har jag under året njutit av Metro Exodus, jagat spöken i Ghostbusters: The Video Game, löst pussel i Rime, stångat mig genom Sonic Forces, bekämpat ondska i Resident Evil 2 och Resident Evil 3, svingat mig igenom Uncharted: The Lost Legacy, gömt mig för mördarrobotar i Terminator: Resistance och sprungit på väggar i Titanfall 2. Det har varit ett rätt fantastiskt spelår med äldre och nygamla titlar.

När jag tittar tillbaka och undrar vilket av spelen i backloggen som gjorde starkast intryck i mitt medvetande, är svaret ganska enkelt: Metro Exodus. Och det var ett spel jag hade gett upp en gång innan jag gav det en andra chans. Jag är oerhört glad för att jag gjorde det. Efter en allt annat än övertygade inledning tog spelet fart och bjöd på en närmast oförglömlig upplevelse. Kort sagt en sjujäkla resa.

Strax därefter hittar vi remaken av Resident Evil 2. Det är ett spel som verkligen förtjänar allt beröm det fått. Det är sällan vi ser en så här gedigen och, ja faktiskt, kärleksfull hantering av ett gammalt spel. Ty det är ingen enkel balansgång att bevara det som gjorde originalet från 1998 så ikoniskt och samtidigt modernisera allt som inte möter dagens standard. Capcom gjorde ett fantastiskt jobb.

På tredje plats placerar jag faktiskt ett spel som med rätta kan klassas som ett B-spel, men som har så mycket kärlek och ärligt uppsåt från utvecklarna att jag bara inte kan ogilla det. Terminator: Resistance var en positiv överraskning. Tekniskt daterat, men med stor hängivenhet och trohet till grundmaterialet. Engagerande hela tiden och bitvis riktigt nagelbitande.

  1. Metro Exodus
  2. Resident Evil 2
  3. Terminator: Resistance

Det har varit en tillfredsställande känsla att beta av spel som pockat på min uppmärksamhet i flera år och varit lite som en kvarnsten runt halsen. Det har hållit mig fullt upptagen trots att det släppts så få nya spel av intresse, särskilt under det första halvåret.

Dessutom har det varit bra för plånboken. Jag har köpt färre spel i år än på länge. Men det har också varit lite stressigt. Att sätta press på sig själv att klara ut ett spel innan jag kan köpa ett nytt, och dessutom varje månad, har inneburit en inre stress som varit onödig och i vissa fall kanske påverkat mitt intryck av de spel jag spelat.

Just denna stress har gjort att jag inte känner mig så sugen att köra ett backloggår igen. Inte lika strikt i alla fall. Jag funderar på att göra en kompromiss och räkna bort inköp av retrospel – annars kommer mitt spelsamlande helt dö ut. I år blev det extra pressat att nå fler utklarade spel än inköpta bara för att jag ropade hem några retrospel på Tradera och Ebay.

Nej, spel ska vara underhållande, avkopplade och kul. Inte skäl för press och stress.

Faktum är att jag inte riktigt behöver göra ett nytt backloggår för tillfället heller nu när jag betat av 15 titlar till Xbox One och PS4. En titt i hyllorna visar att jag faktiskt har klarat de flesta spel som jag länge haft lite dåligt samvete över att jag inte tagit tag i.

Det återstår fortfarande ett antal, däribland flera riktigt långa spel som jag kanske kommer fokusera på under 2022, men överlag är jag ganska färdig med den förra generationens mest intressanta spel. 2022 ser ut att kunna bli ett riktigt bra år för nya spel till PS5 och Xbox Series X, så behovet av att tömma backloggen lär också vara mindre.

Givetvis har jag en stor backlogg till några av mina äldre konsoler som jag gärna vill ta mig an – inte minst Dreamcast – och så snart jag köpt en OSSC så att jag kan koppla in konsolerna i min 4K-TV kan jag bara beta av den också.

Men här och nu tar vi en paus.

(Visited 111 times, 1 visits today)