Tanken var att denna text skulle publiceras på årsdagen av den europeiska releasen av Xbox 360. Men ett litet spel vid namn Cyberpunk 2077 kom emellan.

Ett och ett halvt decennium har alltså passerat sedan Microsoft släppte sin andra och hittills mest framgångsrika konsol i vår del av världen, och fyra år har passerat sedan den togs ur produktion.

Xbox 360 skyndades ut för att hinna före framför allt PlayStation 3. Microsoft drevs då av tesen att först till tio miljoner sålda enheter skulle vinna generationen. I slutändan blev Xbox 360 en stor framgång, men trots sitt försprång blev den omsprungen av Wii och till slut även även PS3.

Trots alla hårdvaruproblem, som det ökända överhettningsproblemet Red ring of death, och trots att Xbox One X rent tekniskt är ett under i jämförelse, förblir Xbox 360 min favorit av Microsofts konsoler.

MINNEN FRÅN XBOX 360

Metropolis-racing (Project Gotham Racing 3)
Ingen ny Xbox utan ett nytt Project Gotham Racing vid premiären. Bizarre Creations fantastiska racingserie, som började som Metropolis Street Racer på Dreamcast, tog steget in i HD på Xbox 360 och bjöd på förstklassig racing i naturtroget återgivna storstäder.

Finish the fight! (Halo 3)
Den största lanseringen i nöjeshistorien. Halo 3 var massivt, mäktigt, större än livet självt. Nästan. Detta är fortfarande det bästa Halo-spelet (även om det finns fog för att hävda att det allra första Halo: CE är allra bäst eftersom det var så unikt när det kom).

Big Daddy är arg.

Undervattensdystopi (BioShock)
2007 var ett magiskt spelår. Vi fick både Assassin’s Creed, BioShock, Uncharted och Super Mario Galaxy. BioShock tog många med storm, undertecknad inkluderad. Även om det hade vissa brister i striderna var det en fantastiskt stämningsfull historia med en twist i berättelsen som blivit klassisk.

Ovan molnen (BioShock Infinite)
Det tredje BioShock-spelet är lite förvånande också det mest utskällda. Mest för vad det inte blev. Själv uppskattade jag det för vad det faktiskt var: ett av de bästa storydrivna FPS som någonsin släppts.

AiAi i bananbil.

Iii-yay! (Sonic & All-Stars Racing Transformed)
Det kan vara det racingspel jag spelat allra mest sedan Project Gotham Racing 2. Med banor proppade med Sega-nostalgi, utmärkt kontroll, fantastiskt soundtrack och ett underhållande byte mellan bil, flyg och båt mitt under racen var Sonic & All-Stars Racing Transformed nästan omöjligt att tröttna på.

Into the light (Alan Wake)
Det dröjde ända till 2010 innan Remedys episodbaserade thriller släpptes. Precis som BioShock Infinite blev det inte riktigt vad det först verkat som, men för oss som gillar action, äventyr och mystik i tredje person var Alan Wake en fröjd. Detta inte minst tack vare miljöerna, karaktärerna och det gudabenådade soundtracket.

You are the controller (Kinect)
Även om Kinect i dag är ett utskällt tillbehör, går det inte att förneka både dess framgång och att det trots alla begränsningar faktiskt var en rätt rolig pryl. Framför allt i fitness- och dansspel fungerade den rätt bra.

Länge den bästa handkontrollen någonsin.

Spelkänsla (handkontrollen)
Controller S, den mindre handkontrollen till Xbox, var bra. Men det var först med 360-kontrollen som Microsoft på allvar satte sig i förarsätet vad kvalitet beträffade. Nu lades grunden för en handkontroll som består än i dag till Xbox Series.

Xbox 360 Elite släpptes i svart.

(Visited 141 times, 1 visits today)