Sonic Mania är det bästa Sonic-spelet på över 20 år, konstaterade jag när jag recenserade det för ett knappt år sedan. Med Sonic Mania Plus har det blivit ännu lite bättre.
Beslutet att endast släppa spelet digitalt var en liten besvikelse. Men nu kommer Sonic Mania äntligen i fysisk utgåva. Medföljer gör en liten artbook. En rolig detalj är att omslaget är dubbelsidigt – vänd på det och du får ett Mega Drive-omslag. Nostalgiker som undertecknad applåderar förstås förtjust. (Däremot verkar det inte gälla Xbox One, vars fodral ju har Xbox-loggan överst i själva plasten.)
Spelmässigt har det hänt en hel del. Två nya karaktärer har tillkommit – bältdjuret Mighty och den flygande ekorren Ray – och ett nytt spelläge, Encore Mode. Detta är ett slags remix av de zoner som fanns i Sonic Mania (som i sin tur i hög grad var omgjorda versioner av zoner från tidigare Sonic-spel). Här finns nu till och med nya versioner av banor från det allra första spelet från 1991.
Nya färgpaletter och förändringar i bandesignen gör att banorna åldern till trots känns rätt fräscha. De går inte att spela på autopilot.
Därtill är det möjligt att spela dem på olika sätt beroende på vilken karaktär man väljer. Mighty är rätt lik Sonic medan Ray påminner mer om Tails. Ingen av dem vinner några tävlingar i karisma, men är ändå mer intressanta än den uppsjö av stendöda karaktärer som Sega lagt till Sonics vänkrets under de senaste två decennierna.
Spelmässigt innebär tillägget av Mighty och Ray inte några gigantiska förändringar, men det räcker väl för att variera spelupplevelsen. Sonic kan inte så mycket förutom att springa, hoppa och dasha. Mighty kan däremot stånga sig igenom hinder och till och med boxa undan fiendens kulor.
En rolig detalj som utvecklar sättet att spela är hanteringen av karaktärerna. Det går att växla mellan dem med ett knapptryck under spelets gång, och skulle en karaktär dö fortsätter spelet med nästa. Samtidigt finns de döda karaktärerna gömda lite varstans så att man kan få tillbaka dem igen. Denna lyx att kunna byta karaktär när man dör innebär dock samtidigt att det inte går att få extraliv genom att samla ringar.
Dessa förändringar är ett utmärkt exempel på hur ett 25 år gammalt koncept kan utvecklas med små medel och ställer också Sonic Team i extremt dålig dager då det visar hur idé- och andefattiga de har varit ända sedan 16-bitserans glansdagar.
Här finns dessutom ett Competition Mode för upp till fyra spelare, och bonusbanorna har förändrats lite grand också. Ett nytt tillägg är ett flipperspel som är simpelt men rätt kul. Jag hade dock gärna sett att de satt in lite mer krut här. De äldre Sonic-spelen briljerade ofta när det gällde nya fantasifulla bonusbanor. Det var lätt att bli helt beroende av dem.
Om du gillade Sonic Mania kommer du gilla detta. Sonic Mania Plus innehåller allt från Sonic Mania men tillför så mycket mer genom framför allt Encore-mode. Om du ska köpa ett Sonic-spel i år ska du köpa detta.
Sonic Mania Plus är inte bara proppat med Sonic-nostalgi – det är gjort med sådan omsorg och kärlek att jag inte kan annat än kapitulera. Det ska bli spännande att se om vi får en riktig uppföljare till detta inom något år.